Indienflygningen från helvetet

Idag fyller min älskade Mamma år och mina tankar är hos henne. Härligt att fira fölsedag i Yalikavak med klarblå himmel och turkiska delikatesser.

Med en enkel tulipan... En bukett tulpaner skickar jag telepatiskt till Mamsen.

Förra söndagen hade jag en flygning till Thiruvananthapuram, Indien. En nattflygning på ca fyra timmar dit och fyra timmar hem. Jag hade laddat upp med fem timmars sömn innan jag tog bussen till jobbet vid 2.00. Flygningen dit var helt ok, det var bara halvfullt i ekonomiklass och de sov sött nästan allihopa efter att vi serverat mat och dricka.

Men på vägen hem... Herrejesus! Indierna drack upp allt vad vi hade i våra barer. Det hade varit en sak om de nu hade tålt alkohol, men så var inte fallet. Man kunde inte ens gå genom gångarna i flygplanet utan att bli attackerad med tillrop o händer som försökte stoppa en; -Whiskey!!

-Wine!! -I want beeeeeer!!! Det var så illa att vi cabin crew fick gömma oss i köket efter avslutad service, men även där kom de något berusade indierna bak och ville ha mer. Till slut var all whiskey, öl och vin slut, men då ville de ha något annat, bara det var alkohol i det. Baileys, campari, gin, you name it.

Jag kunde inte ens slappna av när vi väl var på väg att landa och jag satt i mitt jumpseat vid en utav nödutgångarna, då ställde sig vissa upp, mitt under landningen, och skulle hämta väskor i hatthyllorna, gå på toaletten och allt möjligt...phu... Jag fick höja min stämma ex antal gånger.

Väl nere på marken var det en något överförfriskad indier som bara var tvungen att gå på toaletten och började tränga sig förbi andra passagerare. Då var jag en aning irriterad och befallde honom att stå stilla och vänta tills dörrarna öppnades så att folk kunde få ta sig ut innan han ångvältade över allt och alla. Till slut pressade han fram att det var akut och jag lät honom gå in på en toalett. När han väl kom ut hade han kissat ner sina byxor totalt (hade missat toaletten tydligen..) och satte sig helt ogenerad på ett säte vid en mamma med sitt barn och började torka av byxorna med våra Emirates filtar.

Så ser vardagarna ut på Indien flygningar!!

I måndags kände jag att det var hög tid för lite nya slingor i håret. Sagt och gjort åkte jag till min bulgariska frisörska på Dubai Mall och fixade håret. Tidsoptimist som hon är så tog det allt som allt ca fyra timmar, men det gjorde inte så mycket då man får varsin rosa liten laptop så att man kan surfa under tiden. Härligt!

I tisdags kväll kom Nora och Tiina över och vi satt på balkongen och drack lite drinkar, sen fick jag och Åsa skjuts av Tiina till Boudoir där vi spenderade resterande av kvällen/natten.

Jag och Nora på vår balkong

Dagen efter mådde vi som vi förtjänade och tänkte att vi skulle muntra upp oss med en svensk räkmacka på ett svensk café vi fått tips om. Vi hittade dit och blev något förvånade när inredning gick i arabisk stil och det mest skandinaviska vi kunde hitta i menyn var norsk räkmacka. Men vi körde på den helt enkelt och jag skulle nog vilja påstå att det var mer en räkmacka á la arabic style... Sådär...

Det såg då godare ut än vad det var den där norska räkmackan...

Efter det gick vi och såg Piranha 3D på bio, som handlade om blodtörstiga priayor som tog över en hel sjö där festsugna ungdomar höll till. Många överraskningsmoment och vi hoppade till i våra stolar ett antal gånger.

Det var bara vi och två locals i biosalongen, scary...

Finfina gratis "solglasögon" fick man på bion

Dagen efter hade jag en flygning till Newcastle där jag bunkrade upp med Mamma Scans svenska köttbullar som de säjler i en matbutik vid hotellet.

En lite typisk Beata-incident som hände på vägen hem var att en av mina byglar i min BH var halvvägs ute vilket var ganska obekvämt. Jag gick in på toaletten och fick ut båda två vilka jag sedan lade i min skopåse uppe i hatthyllan. Sen glömde jag antagligen bort det när jag skulle byta skor inför landningen (vi måste byta våra låga kabin skor till högklackade innan landning) och drar ner min skopåse varav de båda byglarna ramlar ner i en passagerares knä. Jag vet inte om han hann tänka så mycket på vad det var som han fick i knäet för jag kan meddela att jag var ganska så snabb med att fånga upp rymmarna. Men jag blev så klart full i skratt och det bubblade fram emellanåt medan jag gick och säkrade min del av kabinen...

Kom tillbaka igår natt och vid 5.00 imorse ringde Peder på dörren som är tillbaka i Dubai för sitt sista år på Middlesex University.

Nu har vi ätit home delivery-pizza och tittar på en skräckserie som Peder köpt på flygplatsen i Doha Qatar.

Beata