Armani och lata soldagar

De senaste dagarna har det varit lata soldagar i Hannas låne hus. Vi har ätit goda frukostar och solat vid polen, eller rättare sagt i poolen då temperaturen är ca 44 grader numera.

I torsdags hade jag möte med min manager Damien på Emirates huvudkontor. Det är ett obligatoriskt möte nu innan prövotiden tar slut (21e juli) där vi pratar om hur det känns att vara flygvärdinna för Emirates, prövningar jag stött på i jobbet och vilken utveckling jag har gjort under denna tid som gått. Det var riktigt trevligt och vi pratade på och emellanåt blev det avstickare från Emirates snacket om historier och erfarenheter av olika slag. Avslappnat med andra ord.

På kvällen sedan kom Hanna över och vi varvade gin och tonic med svenskt lösgodis som Peder hade varit så snäll och köpt till mig (Hanna var en sväng om i Sverige under veckan). Lite senare tog vi taxi till Armani Lounge som ligger i Burj Khalifa där vi mötte upp Laura och hennes svenska tjejkompisar Andrea och Linnéa, samt tre saudi araber. Vi drack drinkar, dansade och minglade hela natten lång. Riktigt schysst ställe måste jag säga, värt att upplevas!

Efter det var det efterfest i en lägenhet vid The Walk i Dubai Marina.

Svenskt lösgodis blir man glad av

Armani Lounge

Jag, Andrea och Laura på väg till efterfest

Dagen efter var det frukost hos Hanna med efterföljande poolhäng innan vi gjorde vid oss och åkte till Westin Hotel där vi mötte upp hypnos Mike och hans fru Jeanett. Vi åt lite ost och annat smått och gott medan vi pratade om kvällens event vi skulle ha på stället. Mike skulle prata om sin bok om ledarska samt hypnos terapi. Hanna skulle läsa en bit ur boken och jag skulle ställa upp att bli hypnotiserad inför publik. Det blev inte direkt som vi hade tänkt oss då det bara dök upp sex personer till eventet... Men vi körde på ändå och mike var ganska nöjd efteråt.

Även idag blev det några timmar vid poolen hos Hanna. Sen åkte jag hem för att packa till min flygning till Guangzhou, Kina imorgon. Därefter åkte jag tillbaka till Hanna, vi tog några glas rosé medan vi spelade skitgubbe, tjuv och stress och sedan åkte vidare till baren 360 där vi åt räksallad och tittade på solnedgången (vilken döljde sig ganska så väl bakom dis och dimma). Laura kom senare och vi satt några timmar och snackade skit.

Dubai möter Skåne


360

Laura och Jag

Imorgon är det Mors Dag och mina tankar kommer att vara hos älskade mam hela dagen. Önskar jag kunde vara hemma och fira henne... Men imorgon mamma, får du äntligen öppna din present:)

Nu kallar sängen snart då jag ska upp tidigt imorgon.

Natti,

Beata

Babuschka

Imorse kom jag hem från Moskva som vi flög till i söndags. Jag hade verkligen sett fram emot att komma dit (inte minst för pälsmössorna och de ryska dockorna...). Flyget dit är ca fyra timmar och trettio minuter men trots denna korta resa kan jag meddela att innehållet i våra barer ombord var i princip obefintligt när vi väl var framme.

Vi landade sent på kvällen och efter en bussresa till hotellet på ca en timme så var vi på plats vid ett snåret på natten. En snabb dusch och klädbyte sen var vi tre tappra utav 14 crew som möttes i hotellbaren och tog ett glas vin. Det var jag, Pursern och en tjej från Bulgarien som heter Galina.

Dagen efter träffades jag och Galina i foajén, åt frukost på hotellet och sen åkte vi buss till Röda Torget. Vädret var helt fantastikt fastän de lovat regn. Men det var strålande solsken, en helt perfekt vårdag helt enkelt. Vi strosade omkring, provade pälshattar, förundrades över hur det kunde finnas tio dockor i en och samma Matrjosjka docka, tog kort på Vasilijakatedralen och Spasshaya Tornet.

Jag och Galina vid Vasilijakatedralen

Söta Lada bilar var där gott om...

Ryssarna är ett märkligt folk, de flesta män går runt och ser småförbannade ut hela tiden, med låga pannor, boxarnäsor och.... hockeyfrillor... Det är inte bara i Tyskland som detta fortfarande är populärt tydligen.

De kan/vill inte prata engelska så jag var väldigt glad och tacksam att jag spenderade den lediga dagen med Galina som förstår en hel del ryska, hon översatte så gott hon kunde och när vi blandade det med kroppsspråk och enstaka engelska ord så gick det hur bra som helst.

Vakt i högklackat

Jag flög till London Heathrow i början av veckan, hade med mig en bra bok och utnyttjade de lediga timmarna till att gå på gymet, simma några längder i hotellpoolen, läsa och bara ta det lugnt. Ganska behagligt ibland att bara få vara.

Flyget hem från London var minst sagt intressant. Redan när jag delade ut brickor med mat uppmärksammade jag en kille i 25 års åldern som betedde sig lite underligt. Han bad mig till exempel om ett glas med vatten och när jag hämtat och kom tillbaka med ett glas vatten frågade han varför jag gav honom vatten...

Jag meddelade mina kollegor att vi skulle hålla ett öga på honom under flygningen. Efter ett tag började han vandra fram och tillbaka i flygplansgången och kom tillslut ner till köket. Frågade efter vatten då han skulle ta sin tablett, men ångrade sig sedan och konstaterade att han redan tagit den. Jag frågade lite lätt vad det var för tabletter och om jag kunde få se på dem vilket jag fick. Det visade sig att han är schizofren. Eftersom detta är något som ligger mig varmt om hjärtat kände jag ett visst ansvarstagande för denna kille på något sätt.

Han vankade av och an och kom emellanåt med frågor till mig. Vid ett tillfälle var han bekymrad över om vi flög mot solen, men jag kunde lugna ner honom med svaret att vi till hundratio procent var på väg mot Dubai. Efter allt vatten han drack behövde han så småningom uttnyttja toaletten, men det var en process att övertala honom och garantera att han inte skulle följa med ner i toaletten och försvinna när han spolade.

Till slut fick han lite ro i kroppen och kunde sova den sista timmen av flygresan. Och jag hoppas verkligen att det går bra för honom i livet framöver.

I lördags kväll kom Tiina och hennes brasilianska kompis Ellen och hämtade mig, sen åkte vi till Dubai Mall för att gå och se bion "City of Life". Det är en film som utspelar sig i Dubai och olika människors liv här. Bland annat är en av karaktärerna en flygvärdinna, och en annan är en taxichaufför med drömmar om ett bättre liv som skådespelare. Jag tyckte att den var bra och det var kul att känna igen platser och livsöden runt om i Dubai.

Jag i min fina ryska pälsmössa

Beata

Hypnos Somnus

I fredags var det fölsedagsmiddag för Tiina och hennes väninna Adriana hemma i Adrianas Casa i Dubai Marina. Det bjöds på vin, gris (lite sådär i hemlighet), lamm och annat gott. Sen var det skumpa och fölsedagstårtor medan vi spelade det galet roliga ordspelet Taboo. Mitt lag förlorade... Tror det var något fel på spelet... men kul var det i alla fall!

Glada födelsedagsfirare

Jag och fölsegrisen Tiina

I lördags var det yoga på Fitness First och sedan mötte jag upp Tiina, Laura, Hanna, Mike och hans fru Jeanette på Dubai Mall för lite street hypnosis. Vi hittade en lugn hörna på en restaurang där vi i lugn och ro kunde beskåda Mike där han först hypnotiserade Hanna och sedan Laura.

Vi bestämde att jag, Tiina och Laura ska hem till Mike och Jeanette på lördag för att ha en liten workshop i hypnos. Mike menade på att vi skulle kunna lära oss att hypnotisera oss själva. Det hade kanske inte varit så dumt!?

Mike hypnotiserar Laura


Fick en ursöt spontanpresent av sötaste Laura inhandlad på Bloomingdales

Igår bar det av till Chennai, Indien. När jag satt i mitt jump seat berättade SFSen att vi skulle flyga över det området där ett Emirates plan hade hamnat i en luftficka och störtat ner 200 meter på några sekunder.

"Emirates Flight EK530 was carrying 350 passengers from Dubai to Kochi on April 25 when it became trapped inside the air pocket for 15 seconds at 35,000 feet, injuring 20 passengers and three crewmembers, officials said."

Aviantion Week Apr 25, 2010

Tydligen är detta område väldigt turbulent och enligt en pilot jag pratade med kan man inte förutse var i luften dessa luftfickor är.

När vi väl var uppe i luften blev det ganska så snart ganska så turbulent. Kaptenen meddelade att vi skulle sätta oss i jump seatet och spänna fast säkerhetsbältet, och när jag var på väg till min stol dunsade planet till rejält och jag ramlade in i ett säte. Så nu har jag ett jätteblåmärke på skinkan i blått och lila. Tur att lila är min favvo färg just för tillfället;)

Imorgon bär det av till London, om det inte blir inställt på grund av askmoln. Så nu ska väskan packas och sedan kallar visst sängen.

Beata

Livräddare och sverige besök

Oj vad det var länge sedan jag skrev sist... Men här kommer i alla fall uppdateringar från denna sidan världen.

Det har hänt en hel del i mitt liv kan man lugnt säga.

Jag har till exempel varit en sväng fram och tillbaka till Kairo, Kharachi, Doha, Delhi, Amman och Jeddha samt haft långflygningar till Durban i Sydafrika och till Paris:)

Flygningen till Durban var underbar, jag hade nämnligen lyckan att flyga med en klasskompis från Training College och vi hade super kul. Satt i köket och snackade skit och åt praliner från första klass emellanåt. Vi landade på kvällen och efter att vi fixat till oss på hotellet gick hela crewet ut och åt stek. Tydligen är Sydafrika känt för sina goda stekar. Och jag håller med! Det var gott! Jag var även tvungen att testa en Jam ya, som är en drink med olika alkoholhaltiga vätskor samt mixade jordgubbar. Det serverades i en stor syltburk och sugrör. Efter den sov jag väldigt gott kan jag meddela.

Dagen efter åt vi en god frukost sen gick vi runt på shoppingtur. Jag hittade en antilop som jag tog med mig i resväskan hem, skinnet då alltså... Nästa gång jag kommer till Sydafrika så funderar jag på att köpa med mig en zebra.

Mmmm, hade gjort sig bra i min lägenhet hemma i Sverige...

Jag har haft många härliga dagar med min fina vän Tiina. Den 22 maj åker hon på äventyr till Australien i några månader, och jag kommer verkligen att sakna henne... men jag är glad för hennes skull att hon äntligen kommer iväg.

Peder åkte hem till Sverige för ca två veckor sedan. Skolan var slut för terminen och sommarlovet började. Känns lite konstigt att inte ha brorsan nära till hands, men snart är det juli och då är det min tur att åka him till älskade Lilldalen, familj, vänner och djur. Längtar!!!

Under veckorna som gått har mina underbara vänner Sandra, Niemi, kusin Ebba och Farfar Sven fyllt år. Önskar jag kunnat vara hemma och firat dem, men mina tankar har varit där i alla fall.

För ca två veckor sedan fick jag ett meddelande på facebook att allas våran Goran var Dubai. Det var jobbrelaterat och endast några dagar men vi hann med en liten utgång med Tiina, Magnus (som är på semester i Dubban) och två nyfunna vänner. Jag hade nämligen en flygning till Doha under dagen och då lärde jag känna en glad SFS (senior Flight Attendant) vid namn Mohamed. Så vi sex gick till salsa baren Tradors Vic och sedan vidare till Zinc.

Goran, Jag, Magnus, Tiina, Mohamed och Mo

Dagen efter flög jag till Paris för första gången i mitt liv. Jag, Milene (Brasilianska) och Tam (Sydafrikanska) hade en halvdag i Paris där vi kollade in Eiffeltornet samt avnjöt en god lunch innan vi begav oss hemåt. Hann även med att bli sexuellt trakasserad i spårvagnen på vägen hem av en äcklig karl som tryckte sitt skrev mot min axel. Jag blev topp tunner rasande och gjorde klart för honom högt och argt att det INTE är ok att trycka sitt skrev mot folks axlar. Och jag hoppas att han tyckte att det var riktigt pinsamt där han satt med svansen mellan benen på en fullsatt spårvagn...

Förra helgen blev det middag på Caramel i DIFC med Hanna, Magnus och Ben, därefter drinkar på The Adress downtown och sedan vidare till Cavalli Club. Stötte på Henrik som var på Cavalli på Martin Dahlins svensexa.

På lördagen var jag och Hanna på Jumeirah Beach och försökte få lite sol på våra bleka kroppar. När vi sedan låg i min säng på eftermiddagen och skulle ta igen oss lite så ringer Henrik och undrar om jag ville åka båt ett tag. Det tackar man inte nej till så jag, Hanna och en tjej från Mexiko som heter Veronica och bor i min byggnad tog taxi till Dubai Marina där vi mötte upp Henrik och hans kusin. Hade en härlig eftermiddag på en stor yacht med en massa tjejer och Dahlins svensexa-gäng.

Burj al Arab

När vi kommit i land bytte jag och Hanna om på Marina Yacht Clubs damtoalett sedan bar det av till Westin Hotell och deras bar där vi hade ett möte med hypnos-Mike och hans fru Jeanette. Pratade lite om eventet han ska ha den 28e maj och sedan provade han lite hypnos på mig i vanlig ordning.

Jag och Hanna på Westin Hotell

Dagen efter var det flygning till Delhi. Vi var strandsatta i tre timmar på Delhis flygplats då vi hade inte mindre än fem stycken medicinska fall, allt från svimmningar och kräkningar till hjärtflimmer. Först var det en baby med hög feber och kräkningar, och sen en herre som var helt vit i ansiktet som höll på att svimma som vi lade ner i köket längst bak i planet och gav syrgas. När jag går mot köket i gången på flygplanet stannar en passagerare mig och säger att hans cancersjuke far behöver syrgas. Sagt och gjort! Detta händer när vi redan lämnat gaten så kaptenen får vända planet och köra tillbaka till gaten då vi behövde en läkare ombord som kunde rådgöra om passagerarna hade hälsotillstånd till att flyga. Läkaren bestämmde att två av passagerana måste gå av planet.

När vi väl lastat av passagerare och deras väskor var vi åter igen på väg från gaten till start- och landningsbanan. På väg dit kommer Pursern och säger till mig att ett barn i tre års åldern hade kräkt. Jag gick dit och torkade av munnen och tröjan på det stackars barnet som kom direkt från sjukhuset efter en operation. När jag är på väg tillbaka till köket knackar en liten herre mig på axeln och säger lite försynt att han har ont i hjärtat. Då blir det fart på fröken Hansson som tar med mannen (som inte pratade någon engelska) till köket, meddelade mina kollegor och försökte med kroppsspråk fråga om smärtan strömmade ut i armen. Det visade sig att han precis hade blivit hjärtopererad och vi gav honom syrgas och SFSen kom med defibrillatorn, och kollade hjärtfrekvensen. Väl vid gaten kom läkare ombord och konstaterade att han inte kunde flyga. Efter ännu en passagerare som var tvungen att lämna planet kunde vi äntligen styra kosan tillbaka till Dubai.

Måste ge en eloge till Emirates då vi möttes av en anställd när vi kommit ut ur planet som ville ha en redogörelse om vad som hade hänt, samt frågade om vi behövde prata med någon om vad vi varit med om.

Nu har Hanna och jag precis varit på yoga och nu ska jag fortsätta att njuta av mina lediga dagar.

Beata